Kapitel 12
Utrustning för lastning & transport
Författare: Henry Sandström
Figur 1
Hydralisk grävmaskin
Figur 2
Frontlastare, 12,3m³ skopa
Bilden visar en frontlastare med 12,3 m3 skopvolym som i dag används vid kalkbrottet i Slite. Transporten sker med lastbilar eller truckar. För lastning i sänkschakt finns olika typer av gripskopor. I större sänkschakt kan även mindre frontlastare användas. Vid undervattensprängning utföres lastningen i regel med grävmaskin försedd med släpskopaggregat (fig. 5).
Figur 3
Muddverk
För kanal- och hamnarbeten utförs utlastningen med mudderverk (fig. 3) eller med gripskopa (fig. 4)
Figur 4
Släpskopa
Figur 5
Gripskopa
Under jord
Tunnlar med areor mindre än 12 m2 har drivits med spårbunden utlastning. Därvid har vanligen utlastningen utförts med rälsbunden kastlastmaskin (fig. 6). Lastningen skedde i vagnar t.ex. typ Granby (fig. 7) dragna med diesel eller ellok (fig. 8).
Figur 6
Kastlastmaskin
Figur 7
Grombyvagn
Figur 8
Lok, växlingsspår
Växling av vagnarna utföres i regel genom utsprängda nischer på ca 100 meters avstånd eller travers (fig. 9) eller genom växlingsspår. I korta tunnlar 100-300 m har utlastningen utförts hela vägen med hjullastare (fig. 10) För större tunnlar (>12 m2) väljes i regel dieseldrivna lastare av olika typer (fig. 111) och för uttransporter dieseldrivna truckar. När det gäller ännu större tunnlar (>20 m2) användes normalt samma utrustning för lastning och transport, som sker ovan jord (fig. 12).
Knämatade borrmaskiner. Den Svenska metoden erövrade hela världen på 50-talet.
Figur 12
Lingrävmaskin
Figur 10
Lasta och bärmaskin
Figur 11
Dieseldriven lastmaskin